Lotta Johansson

Här kan du läsa en intervju med Lotta Johansson som arbetar i Jönköping med handläggning av vuxna personer med missbruks- eller beroendeproblem. Hon använder ASI-net i sitt dagliga arbete och här kan läs om hennes erfarenheter och vilken nytta hon har av ASI-net och textsammanställningen i klientarbetet. Intervjun ger också en bild av hur vi på Råbe och Kobberstad driver vårt utvecklingsarbete och hur viktigt det är att ta in synpunkter från användarna. Då intervjun utfördes höll vi på att utveckla Net-analys och Net-plan och då är det särskilt värdefullt för oss att få en bild av vad Lotta Johansson tycker om dessa verktyg och om hon ser en nytta med dem i sitt arbete. Lotta och flera av våra användare har även efterlyst även möjligheten att lägga till kommentarer till frågorna i ASI-net. Något vi har tagit till oss och som numera är möjligt att göra i ASI-net.

Lotta_webb

1. Vad jobbar du med?
Handläggning av vuxna personer med missbruk- eller beroendeproblem. Ansökningar/anmälningar. Utredare.

2. Hur länge har du använt dig av ASI-metoden?
Det är väl sedan 2002… Jag tror att jag utbildades då. Och sedan gick jag igång direkt.

3. Vad tycker du om att arbeta med strukturerade metoder?
Strukturerade metoder tycker jag är bra. Orsaken till att vi valde att arbeta med ASI var att vi kom ifrån fyra olika kulturer inom samma kommun. För oss gällde det att hitta ett gemensamt bemötande i den fasen. Och man hade väl också kommit till punkten att samma frågor ska ställas till alla, oavsett vad handläggaren har för föreställningar, fördomar och tidigare erfarenheter. Och då tyckte vi att strukturerade metoder var bra – och det tycker jag är bra. Det ger mig som handläggare något att hålla i och det ger klienten en trygghet i vissa fall, men inte i alla fall. Det är ju inte alla klienter som uppskattar formulär. Vissa kan känna att det blir jobbigt. Men de flesta känner nog trygghet i det, om man förklarar det givetvis. Våra klienter kan ju vara ganska skadade och när det gäller missbruk så kan det ju också vara svårt att minnas och hålla fokus. Men ASI ger ett sätt för oss att hålla en röd tråd genom mötena.

4. ASI-intervjun innehåller ung. 200 frågor. ASI-Net ger en sammanställning av ASI-svaren i form av en löpande text. Vilken nytta har du av att använda IT-stödet ASI-net?
Ja… nu har man ju blivit lite av en latmask. Det är bara att fylla i och så spottas texten ut. Det är jätteskönt. Men så lat SKA man ju inte vara.

5. Hur använder du dig av textsammanställningen?
I början hade jag väldigt svårt att vänja mig. Jag tyckte att texten blev väldigt kantig och jag redigerade om hela textmassan. Men sedan upptäckte jag att det gjorde jag nog mer för min egen skull. Jag har en bild av att jag vill att klienten ska förstå EXAKT vad den läser. Det ska inte vara på någon annan nivå en klientens. Vem som helst ska kunna förstå vad som är skrivet. Man ska inte behöva vara ASI-utbildad för att kunna tolka texten. Men idag har jag nog gått för långt åt andra hållet, att jag inte formulerar om texten nämnvärt alls. Inledningsvis satt jag och tog bort alla dessa ”har inte, har inte… ” men så tänkte jag, herregud det är ju faktiskt information det också. Men jag vet att många fortfarande tar bort ”inte-delarna”. Men det är lite synd.

Ang stöd av nettet, jag vet ju kommuner som inte har stöd utav nettet. Stackars dom. Det kan jag själv inte tänka mig. Då blir ju ASI ganska meningslöst.

Idag alltså när jag skriver mina utredningar så är texten ganska obehandlad. Några snyggar jag till lite. Men det är synd att inte alla kommentarer kommer med. Det kan jag tycka är en brist. (Sedan den här intervjun gjordes har möjligheten att skriva kommentarer i anslutning till ASI-frågor lagts till i ASI-net) Min skattning gör jag ju inte när klienten är i rummet, utan då backar jag ju hem, funderar, vad har jag ? Vad har jag för kunskaper? Det blir ju oftast i skedet när jag lägger in allt i datorn.

6. ASI-net skapar ju skattningsdiagram. Använder du dig av dessa diagram?
Jag använder ju staplarna! Jag har använt staplarna på två olika sätt. Det ena är att jag själv har en tanke som jag sedan serverar när vi har samtalet. Det andra sättet är att helt förutsättningslöst tittar på det med klienten. Det andra sättet är faktiskt roligast. Då har jag inte själv tittat på det i förväg och har inte dragit några egna slutsatser, eller har några teorier. Då lägger vi dem bara på bordet och så kanske det är en grundintervju och 2-3 uppföljningsintervjuer. Och sedan bara vi leker med dem (staplarna) och möblerar. För jag brukar klippa sönder dem i bitar, så det ska bli lättare att flytta runt och så. Det är rätt kul. Det ger oftast mer och det uppskattas av klienterna. Man kan se förändringar. Och jag väljer bara att göra det när jag tror att personen kan bli stärkt av det. Eller om det kan leda till motivation. Ser jag att, nej, det här skulle bara skapa ännu mera negativa känslor, då gör jag det inte.

7. Har ni, här i Jönköping, använt er av statistikverktyget?
Jaa. Det har vi, på både ena och andra sättet. Jag kan inte alla delarna. Vi ville ha mer resurser till kvinnoboendet. Bristen var att vi inte hade kvälls- och nattpersonal. Men då kunde vi visa på att det är därför vi har tidvis dålig beläggning, att vi inte har kvinnor som klarar den strukturen. Vad exakt det är som brister och vad exakt som efterfrågas av de kvinnor som är där. Så då använde vi det (hade vi stor nytta av statistikverktyget).
Jag har också använt det nu i en uppföljning. Av klienter som har varit aktuella, men som är avslutade och har gått vidare i sina liv.

8. Kan man säga att ASI-statistiken hjälper er att se att ni är på rätt spår? Att erat arbete ger effekt?
Ja – både för andra och för oss själva. Alltså när du sitter med klientarbete så är det så lätt att bli ”uppäten” av en viss kategori, vissa personer för att det är dom som står och bånkar på dörren, eller att det är dom som du har en egen fallenhet för, eller för att du tycker att det är den gruppen som du själv tycker är svår att bemöta… Ja, oftast går man ju igång på nåt som inte stämmer med verkligheten. Och då går det ju ganska lätt och smidigt att gå in och kolla i statistiken, Stämmer det här? Har vi väldigt många unga gravida kvinnor? För när man får in en sån så blir det ju jättestort. Får man in två samtidigt, så känns det som att det dominerar hela avdelningen. Medan det kanske egentligen inte är så.
Vi hade en sådan situation med boende, när vi larmade jättemycket om att alla fastnar på instutition, för vi har inga boenden. Det var larm i korridoren och det skreks och hade sig om detta uppåt då i verksamheten. Så gick vi in och faktiskt granskade det och det visade sig att det var ju inte så. Men det handlar om frustration, om tre handläggare sitter där med den känslan så blir det svårt. Det handlar om att verkligen gå in och kolla.

9. Det har ni i Socialtjänsten inte kunnat göra innan?
Nej. Att samla grepp snabbt så, nej.

10. Vi på Råbe och Kobberstad håller ju på att utveckla något som vi kallar för Net-Analys. Ett komplement till statistiken. Med rapporter. Där man kan jämföra sig, med andra kommuner, i en fast rapportform. Tror du att det kan vara till nytta? Är det något som ni skulle använda om det kom?
Jag skulle göra det, för att ha det att titta på och titta med. Det skulle jag göra. Då skulle det bli lite enklare att se vad jag såg, helt enkelt. Jaha, vi mår så där. Och vad säger det? Det är först i jämförelsen som det verkligen säger någonting.
Ja. Och sedan väcker de här jämförelserna mycket frågor också.
Jag tittade på psyk på en annan kommun och vår kommun och då visade det att den andra kommunen mådde ganska dåligt. Jaha. Vad kan det bero på? Det var hälften av gruppen som mådde mycket dåligt psykiskt. Det var också hälften som redan hade mycket hjälp inom det området. Jaha. Är det också den hälften som har den här hjälpen redan, som mår så här dåligt? Eller är det den hälften som inte har hjälp? Finns inte resurserna? Då kan man börja ställa frågorna kring sig själv också. Tycker jag.
 (Net-analys är numera färdigutvecklat och du kan läsa mer om det här.) 

11. Så du tycker att de fasta rapporterna och statistikverktyget behövs båda två? Fyller de två olika funktioner?
Ja. Det gör de ju. Fasta rapporter är ju mer statiskt. Sen kan jag gå in och pilla. Jag gillar att pilla.

12. Vi på Råbe och Kobberstad utvecklar nu Net-Plan. Det är ett verktyg som sorterar och strukturerar ASI-information och är ett stöd i arbetet med vårdplan och val av vårdnivå.
Bygger på erfarenheter från Svensk missbrukarvård samt ASAM’s sex dimensioner. Känner du till det? Har du sett något av det?
Ja, ASAM känner jag ju till. Men inte på net.
Det handlar ju om att integrera det på ett jädra bra sätt. För det är ju så att det som finns i ASAM finns delvis i ASI. Så det kan bli lite dubbelarbete. Och andra sidan så finns det ju en hel del i ASAM som inte finns i ASI och som jag saknar i ASI. Bla. Motivationen. Den är ju rätt så avgörande för mina bedömningar. Så det handlar ju om att bygga ihop dem på ett bra sätt.
Jag har ju tittat lite på ASAM. Jag har gjort det med nån klient och så. Men jag är rädd för att det blir för mycket pappersgrej.
Så jag har ju haft hållningen att avvakta till Råbe och Kobberstad är färdiga. Annars är jag rädd att det blir så att vi kör på och så funkar det inte och så blir det dåligt.
Där har jag hållit tillbaka lite, för det finns intresse i gruppen för det.
Det måste integreras med varann.
 (Även Net-Plan ingår numera som en del av ASI-net. Läs mer här)

13. Det är ju vi som gör jobbet, men det är inte vi som sköter tänket. Det har vi andra metodexperter som gör. Men det kommer att finnas fortfarande ett helt vanligt Grund-ASI, sen kommer det att finnas ett formulär, förankrat hos Socialstyrelsen, med tilläggsfrågor. När vi började arbetet så trodde vi att det skulle landa på någonstans runt 15-20 tilläggsfrågor. Men nu är det ju precis som du säger. ASAM och ASI är lika till hälften ungefär, så det finns en hel del som är olika. Så tilläggsfrågorna kommer att landa någonstans kring 80 stycken. Då blir de inbakade i formuläret, så det blir inget eget formulär. Det blir samma knippa att hålla i. Tror du att man har överskridit smärtgränsen där? Det är förstås jättesvårt för dig att svara på. Du har ju inte fått se resultatet än. Du har ju inte sett den initiala vårdplanen som skapas. Det man får är alltså en initial vårdplan. Du får bilder över motivation och förändringscirkeln. Man får skattningen ihop, så det blir en form av återkoppling alltihop.
Ja, allt som kan vara en hjälp för mig och som inte i onödan plågar klienten. Men jag tycker att klarar de en ASI, ja då klarar de också fler frågor. Klarar de inte en ASI, så beror det på andra saker, att minnesproblemen är så stora, eller att det finns andra svårigheter. Så jag känner nog att det finns utrymme för att ställa fler frågor. Och det gör vi ju redan. Vi behöver ju komma åt det här med motivation, risksituationer och riskbeteenden. För att kunna jobba med det. Tex. det här med ”Vad är det som skulle kunna hända på vägen, som gör att du avbryter?” det måste vi ju jobba med ändå.
Så jag ser det som en hjälp.
Jag hoppas att dom en dag ska kunna vara helt integrerade med varandra. Men det får vi ju se.
Jag är jättenyfiken på detta. Jag kan inte förstå eller se hur det skulle gå till att ni kan plutta ut en vårdplan för mig, men däremot en behovsanalys.

11. När du intervjuar Lotta, intervjuar du vid datorn eller först på papper?
Det beror på vem jag har framför mig och hur jag tänker mig intervjun. Vissa får man ju hålla väldigt i en fålla, att: Nu håller vi oss till detta! Då kan det vara bra att ha antingen datorn eller formuläret rent fysiskt mellan oss. Att nu är det detta som gäller, för annars bluddrar de iväg och har svårt att hålla fokus. Eller så är det någon som har ett annat sätt att prata så att jag lägger bort den så ger det utrymmet. Det är så olika.
Jag skulle aldrig sätta en paranoid 60-talist vid datorn, nej det skulle jag inte. Det handlar återigen om fingertoppskänsla. Vad gör jag med vem? Det egna tänket. Vissa har jättelätt när det blir konkret. De behöver inte förstå vad ettor och nollor står för det räcker med att de ser. Andra blir jättestörda av det.